I dag tar den slut, veckan av ära och berömmelse! Jag tycker fortfarande att det är jätteroligt att jag fick möjligheten att stoltsera där på första sidan som Veckans blogg på Besökstoppen med mitt foto. Det gör mig glad och stolt, samtidigt som jag studsar till varje gång jag ser mig. "Titta, där är ju jag..." liksom... :)
Jag gillar att blogga och har ju gjort det i en himla massa år nu. Och givetvis så tycker jag att det är superkul om någon vill läsa det jag skriver. Och, eftersom jag har en gen av tävlingsinstinkt i mig så tycker jag att det är roligt och tillfredsställande när besöksstatistiken ökar, det ska jag inte sticka undet stol med. Men, jag har alltid varit lite feg med att marknadsföra min blogg. Jag har inte lagt ut mina inlägg på min Facebooksida till exempel. Frågar någon så berättar jag och visst, jag nämner att jag bloggar men jag ger inte ut adressen mer än om någon specifikt frågar. Och jag uppmanar dem inte att gå in och läsa.
Anledningen? Jag antar att jag inte vill "tvinga" mig på någon. Jag vill att man ska läsa min blogg för att man vill.... Och så är det väl en stänk av det där självförtroendet.....som ibland inte vill som jag vill. Varför skulle någon vilja läsa min blogg... Den är ju inte nischad på något sätt utan handlar ju bara om mig, mitt liv och mina tankar och funderingar. Och är det inte lite förmätet av mig att tro att folk skulle vilja läsa om det...? Tja, lite så går mina tankar.
Men, det kanske är så att jag vid 43 års ålder ska sluta vara så blygsam.... Kanske sluta lägga energi på hur andra människor ska reagera, tycka och tänka och låta dem ha sina reaktioner, tankar och känslor i fred. Det är ju faktiskt upp till dem hur de väljer att reagera och ta emot det jag skriver, säger och tycker.
Det var en av anledningarna till att jag anmälde mig till veckans blogg på Besökstoppen. Att sticka ut hakan lite och faktiskt försöka få lite fler läsare. Och därför är jag extra glad att det gick vägen! Att jag fick ha mitt foto där på första sidan, även om det ibland känts lite konstigt. Och jodå....besöksstatistiken har ökat. Inte lavinartat precis, men dock....den har ökat. Och det gör mig också glad!
Hur gör ni? Marknadsför ni era bloggar?
7 kommentarer:
Nope, det gör jag inte.
Mest bara för att den inte får bli ett måste.
Ett ställe där jag behöver leverera.
Tror du fattar vad jag menar.
Sen tycker jag över lag att man ska skita i vad andra kan tänkas tycka.
Det är ju som sagt upp till var och en att välja vad man vill göra eller tycka. Tack och lov så har vi den friheten=))
Så heja dig!
Kram Hannis
Jag tycker det är jätteroligt om man har många läsare, vem tycker inte det liksom? Men min blogg hänger lite ihop med mitt företag så det är där marknadsföringen kommer in i det hela för min del. En blogg är ju jättebra att marknadsföra sig med. Och så roligt!
Förresten,läste du mitt tips om kaninuppfödare? Hanekulle kaningård. Men det finns många på Blocket, kika där.
Ha en bra dag!
Jeg liker at du stikker haken litt frem og viser at du finnes i bloggverden. Jeg gjør det ikke, har blogget i mange år, men er vel bare en jeg kjenner som vet om det. Det er liksom mitt fristed. Det samme med instagram, gjemmer meg litt det også. Jeg vet ikke hvorfor? Kanskje fordi jeg har en jobb, når jeg er frisk, hvor jeg må gi veldig mye av meg selv og syns veldig godt..?
Uansett, frem med haka og ta din plass. Jeg heier på deg!
Du har en fin trevlig mysig blogg som jag tror många uppskattar grattis igen fina Jennica : ) var stolt och njut! kram Sofia
Så roligt att du vann! Jag marknadsför inte heller min blogg, men det är ju kul med många läsare och jag skulle gärna vilja ha fler... men jag är ju lite feg! Jag läser många bloggar själv och försöker lämna kommentarer här och där, så kanske jag får fler läsare... Men någon direkt plan har jag inte...
Sv: Nej, jag har inte Paolos bok, men jag tyckte bara det var så bra sagt! Ja, vi hade en jättebra utbytesvecka, nu är det bara en vecka kvar innan vi åker ner :-) Ha nu en mysig fredagkväll! Nu är min rast slut och jag ska återgå till mitt jobb.
KRAM
Ja jag hittade ju hit via Veckans blogg :=)
Jag marknadsför mig inte, har bloggat sen 2005 och med olika fokus under åren men har velat hålla mig ganska anonym av många anledningar. Det är inte många i mitt IRL liv som ens vet att jag bloggar och jag är rätt nöjd att ha det så... samtidigt som jag förstås älskar att få feedback och träffa på nya människor via detta media. kram Milla
Ut med hakan! Heja dig! Tycker gott att du kan dela dina inlägg på twitter/facebook iaf. Vill man inte läsa så behöver man ju inte klicka. Svårare än så är det inte. :)
Skicka en kommentar