08 september 2013

Trädgårdsdag nr 2


Igår när jag träffade min kompis som bor ett par hus bort från mig, så började vi prata om min Tujahäck. Det är lätt hänt, speciellt när man pratar med någon som är trädgårdsintresserad. Den är ett monster. Jo, så är det! Den är enorm och misskött. Den är ungefär 3,5 meter hög och 1,5 meter bred. Ni kan ju jämföra med cykeln ovan. Den är dessutom helt felformad och är betydligt bredare upptill än nertill - svampformad fick jag lära mig idag att det heter. 

Denna monsterhäck har vållat mig visst huvudbry. Jag har faktiskt varit rätt så bekymrad över den. För hur i hela friden skulle jag ta mig an den?! Själv skulle jag ju inte klara det (för kort och för svag) och även om jag har vänner som erbjudit sig så kände jag på mig att viss kunskap och bra verktyg skulle krävas. Att köpa in tjänsten att ta ner den på vettig nivå och tukta den skulle förmodligen bli en dyr historia och därför inget alternativ.

Men igår, när jag stod där och pratade med Lotta, så säger hon att hon skulle kolla med ett par andra grannar som hon känner. De är väldigt duktiga på trädgård och växter. Visst, tänkte jag. De får gärna komma och titta och råda mig, det hade ju varit jättebra.

På kvällen kommer ett sms: "Vi kommer i morgon kl. 12.30 och hjälper dig med häcken. Är det ok?" Ok?!?! Vilka underbara människor!

Så - idag från 12.30 till 18.00 var de här och slet och kämpade! Non-stop. Vilka hjältar! Vi kom fram till, eller rättare sagt, de kom fram till att det inte gick att kapa så mycket på höjden eftersom den då skulle bli väldigt ful. Den skulle bara bli brun och allt grönt skulle försvinna, det skulle bara synas en massa fula bruna pinnar högst upp. Och den skulle förmodligen inte må så bra av det.

Men, ändå....ungefär 50 cm försvann på både höjden och bredden! Tyvärr blev det en tuppkam kvar högst upp eftersom det var helt omöjligt att nå hela vägen dit. Men Lasse som klippte där uppe lovade mig att fundera ut ett sätt och höra av sig i veckan!

På den vänstra bilden kan ni se att den var mycket bredare upp till, vilket gjorde den till det monster den var! Det kändes som om den skulle anfalla! På den högra bilden ser ni så fin den är nu, med tuppkam och allt! Ni anar inte vilken lättnad detta är! Och hur enormt tacksam jag är över de människor jag har runt omkring mig!

Just nu är jag helt slut i hela kroppen (kan tillägga att jag innan de kom, klippte gräset på baksidan samt fixade i odlingslådorna), tur det är måndag i morgon igen så jag kan gå till jobbet och vila upp mig! :)

7 kommentarer:

Björn sa...

Det ser fantastiskt fint ut.
Du bör odla dina grannar.

Jennica... sa...

Visst är det fint!
Och ja, de ska jag ta väl hand om. Vilka hjältar!!! :)

Kim sa...

Så fint! Vilka grannar! Och tuppkam är väl coolt, du kanske startar en trend! :)

Anonym sa...

Vilka grannar du har!Så fint det blev. Du får bjuda dem på en äppelkaka.Kram, mamma.

Helén i Vilrummet sa...

Oj vilken skillnad!
Fantastiska grannar du har!
Kram Helén

Sofia sa...

åhhh vad fint Jennica : ) wow vilken skillnad GODA GRANNAR hurra <3 kram Sofia

Birgit sa...

Vilka underbara grannar du har! Det är så roligt att läsa om alla härliga hjälpsamma människor som finns där ute :-) Verkar som du har världens bästa grannar du med, precis som jag!