27 juli 2013

Fullständigt uttråkad


Idag har jag tråkigt. Väldigt tråkigt. Det är inte ofta jag känner så. Det är faktiskt första gången sedan jag blev singel som jag känner att jag har riktigt urtråkigt. Och det är nu ett och ett halvt år sedan ungefär. Nej nej nej, bli nu inte oroliga! Det är ingen fara alls. Jag är absolut inte ledsen eller nåt sånt. Jag har bara grymt tråkigt i dag. Jag bara konstaterar det. Det är på ett sätt rätt sanslöst att det dröjt såhär länge innan jag kände så!

Alla andra är upptagna med sitt och jag som brukar tycka att det är mysigt att vara hemma själv är idag uttråkad. Jag har visserligen haft en skön dag hemma i solen, men som sagt....ganska tråkigt.

En ny observation i livet-som-Jennica.

6 kommentarer:

Anna Svensson sa...

Nu var det längesedan jag kände så, tror nog inte jag känt så sedan barnen kom nu när jag tänker efter. Jag hinner väl inte känna så helt enkelt för jag tycker alltid jag har dem inpå mig, särskilt nu när det är sommarlov...

Sofia sa...

Hej finis fullt förståligt att det kommer sådana dagar. Jag har haft en usel dag vad gäller en del saker iallafall. Ett besök på Hem och Hobby blev extremt dyrt då jag lyckades backa in i parkeringens snyggaste bil gahhhhhhhhhh skit förbannat! Nej im tar vi nya tag! kram på dig fina Jennica! /Sofia

Nellie - the Flying Hippo sa...

Här kommer ju reflektion efter reflektion. Som man brukar säga till barnen, det är bra att ha tråkigt ibland. :) Kram

Fröken Grön sa...

Det är nog bara naturligt att börja känna sig lite rastlös efter en lång period av förnöjsamhet. Det kan vi nog alla göra lite då och då i livet. Du omvandlar nog den krypande energin till något positivt, ska du se!
/Anna-Karin

Birgit sa...

Det är bara att leva med att ibland har man tråkigt! Och så grubblar man inte så mkt på det. Ungefär som du har gjort :-) Imorgon känns det nog bättre!
Sv: Precis, på sommaren behöver man alltid inte göra nåt. Som nu, barnen leker själva, jag har läst ut en bok, och fastnat här... men gå ut är nog en bra idé!
KRAM

Fröken Pyssel sa...

åh, jag känner samma sak idag! så trååååkigt! Men då uppskattar jag kanske morgondagen mer :-)