Vilken pärs!

Jag hatar att kräkas. Ja, nu känner jag ingen som gillar det....men ändå. Jag verkligen hatar det. Djupt och innerligt. Jag slapp i alla fall några svimningsanfall denna gången. Jag hade en taktik för att slippa, jag väntade inte in i det längsta som jag brukar göra utan gick lugnt in på badrummet och accepterade faktum. Annars brukar jag ligga i sängen och knipa ihop läpparna och totalvägra, för att sedan rusa ut i badrummet....och svimma....och vakna med varierande bulor i huvudet....

Nu är vi i alla fall friska allihopa. Såå skönt! Det har varit intensivt, Johanna i fredags och lördags, Jens och Jossan i söndags och så jag på natten mellan söndagen och måndagen. Jag slog till med lite feber igår också, som kronan på verket. Men idag mår vi alla bättre, Jens har jobbat medan Jossan har varit hemma för säkerhetsskull. Jag mår mycket bättre även om jag är lite trött och matt, men det blir man ju. Har fått tillbaka aptiten också, vilket är skönt för då blir jag ju frisk fortare.

Idag har vi bara myst hemma, jag och tjejerna. Jossan har haft trist, vilket är ett gott tecken på att hon är frisk och längtar till skolan och kompisarna. Johanna har varit som Johanna är mest, busig och glad. Och så har hon kräkts lite, sådär som hon gör. Men om det är något man helst inte vill se, när man precis har tillfrisknat från vinterkräksjukan så är det ju kräk..... :)