 |
| Så här lattjo lajbans har jag haft det idag! :) |
En tanke har malt i mitt huvud hela dagen, sådär liksom i bakgrunden då jag givetvis mest har koncentrerat mig på min kurs.
Jag har frågat mig själv hur det kommer sig att jag envisas med att utmana mig själv inom områden där jag inte kommer till min rätt. Inom områden där jag varken har kunskap eller erfarenhet, eller ens intresse och talang?!
Om jag nu ska utmana mig själv, varför då inte utmana mig själv inom ett område jag är intresserad av? Inom ett område där jag vill utvecklas och lära mig, ett område jag är intresserad av...
Det verkar ju så dumt, att om jag nu ska kasta mig ut och våga mig på något nytt.....varför då inte göra det inom ett område som intresserar mig?
Jag vet inte om ni förstår vad jag menar. Jag gör det knappt själv....jo förresten, det gör jag. Men jag tycker det är konstigt. Jag har gjort så i hela mitt liv. Jag har hoppat på jobb eller utbildningar som innebär att jag kastat mig ut på okänd mark, där jag varken har kunskap eller talang. Jag menar, om jag nu ändå ska, varför då inte kasta mig ut på okänd mark som intresserar mig?
Kan det bero på denna ständiga rädsla att misslyckas....? Det är lättare att misslyckas inom ett område jag inte bryr mig om. Tänk om jag skulle misslyckas inom ett område jag verkligen vill lyckas i.... Och vad innebär det att misslyckas egentligen...?
Många tankar såhär en onsdagskväll i Dortmund....
♥
5 kommentarer:
Det är ett steg i "rätt" riktning. Vägen till framgång (vad nu det innebär) är sällan spikrak. detta är typ en liten omväg. :) Du fixar det. KRAM
Herregud vad det ser roligt ut! Can't wait tills min statistikkurs börjar!!
Jag vet inte om det är sanningen för dig, men det du beskriver tror jag är sanningen för många. Tänk om man ger sig ut efter sin dröm. O sen misslyckas...
Men vem bestämmer när man misslyckats...
Jag tycker du är modig, som kastar dig ut i det okända och jag tror jag har rätt när jag säger; att du klarar det!
Vilket borde betyda om du kastar dig in i något du redan kan lite om och vill, så kommer du att klara det!!
Och förresten... det är inte hela världen att misslyckas heller, "Det är en världslig sak", som Karlsson på taket säger ;-) (man kan alltid göra om)
Jag tror du är på god väg, nästa gång kanske du väljer en utmaning närmare dina intressen!
KRAM
Sv: Ja, jag är en otroligt stolt mor till min dotter som alltid bryr sig om andra!
Du klarar det fina duktiga och snygga bloggvän no problem! kramar Sofia
Skicka en kommentar