08 oktober 2009

Stödgrupp

Det borde finnas stödgrupper för föräldrar till bebisar som kräks. Någon som kan stötta när man för tusende gången torkar, tvättar, svabbar golv och byter kläder och sängkläder. För man kan faktiskt bli knäpp på det här! Och för er nu som tänker, "jaa, min bebis kräker också" så vill jag bara säga att en liten rännil i mungipan efter amning eller matning gäller inte! Jag pratar om bebisar som kräker.....hela tiden. Innan maten, under matningen och efter maten. Vaken som sovande. Glad som ledsen. Stillaliggande som flygande uppochner. Och inte en liten droppe här och där, utan pölar.

Gaaahhhh!

Ett exempel: Johanna ligger på golvet och leker medan jag äter frukost. Hon tycker mycket om att ligga på magen nu eftersom hon har börjat kunna förflytta sig på golvet. Hon tränar på att krypa. Jag lägger ner henne och sätter mig på min stol, tittar ner på henne innan jag tar ett bett på smörgåsen. Hon har kräkts. En pöl på ungefär 15 cm, hon har redan hunnit dra sig framåt över den så att hon är blöt på händer, armar och mage. Jag torkar golvet och henne. Sätter mig på stolen igen och hinner ta en tugga av min smörgås, tittar ner på henne och ser att hon har kräkts igen. Lika stor pöl fast denna gången ligger hon och slår med händerna i det. Torkar igen, både henne och golvet. Och sådär håller vi på under den tid det tar för mig att äta min frukost, hela tiden.....hon kräker väl ungefär 7-8 gånger. Till slut byter jag body på henne eftersom den hon har är helt blöt, jag passar på att byta blöja samtidigt. Håller henne i famnen och går ut i köket för att slänga blöjan, hon passar på att kräkas och blöter ner sin nya torra body, mig och golvet. Jag lägger henne i från mig på golvet, torkar upp pölen, byter tröja på mig och tittar till henne.....hon har kräkt igen. Nu i sitt babygym, fortsätter torka det plus ett par gosedjur som fått sig en släng de med. Nu är hon trött, jag lägger henne i sängen och då passar hon på att kräka på sin kudde, tar av örngottet......äntligen sover hon! Nu ska jag duscha av mig kräkdoften - tills det är dags igen!

Som sagt - stödgrupp anyone?!

4 kommentarer:

Kim sa...

Stackars Acka! Men det är ju konstigt att lilltjejen inte är smal som en sticka. Hon verkar ju inte få i sig lika mycket som kommer ut!

Jennica... sa...

Äh, så farligt är det inte. Lite trött på det bara. Och visst är det konstigt att hon går upp som hon ska! Undrar hur hon sett ut om hon inte kräkts så mycket...?

Maria sa...

Du är tapper! Ibland blir man verkligen trött som småbarnsmamma, hur mycket man än älskar de små liven!

Jennica... sa...

Tack Maria! Ja, det är lite upp och ner. Mest upp i och för sig, men ibland blir man lite trött.... Hoppas allt är bra med dig!