04 januari 2009

"Mossvikenfruar" av Emma Hamberg



I höstas så gästbloggade Emma Hamberg för tidningen Family Living. Jag blev så förtjust i henne!! (Förtjust....ehh ok...liite varning där faktiskt....) Hon lever med sina barn och sin man som är sjuk i epilepsi. Hon skrev så varmt och innerligt på något sätt. Hon skrev om sin vardag som ibland bestod av rosa lycka och ibland av svart mörker, då mannen var sjuk. Hon skrev så ärligt om sina tankar och känslor. Som sagt, jag blev så imponerad av henne. Hon verkar vara en super-gullig person! Så, då helt plötsligt så kände jag att jag måste läsa hennes böcker!

Och nu har jag läst ut den första, har faktiskt läst hela idag. "Mossvikenfruar - Chansen" heter den. Den handlar om Anki, en helt vanlig tjej som är gift med en helt vanlig man, de bor i ett helt vanligt mexitegel hus i lilla Mossviken, han säljer tv-apparater och hon jobbar på Lindex. Allt är väldigt vanligt. De träffades i nian och han är den ende man som hon varit med. Hon är nöjd med sitt liv, eller egentligen kanske det inte är hennes liv....utan hans. Hon har ingen egen vilja direkt, inga egna önskemål utan gör det han vill. Hon tycker själv att hennes liv är helt ok, och tycker det är helt ok med "helt ok".

En dag rämnar allt. Hon råkar se foton från en fiskresa som hennes man gjort med grannmannen. Fotona visar de båda männen med två kvinnor, och det visar sig sedan att detta inte är första gången han är otrogen. Anki flyr till Stockholm med grannens fru. Grannens fru finner sig tillrätta med sitt nya singelliv direkt, medan det är svårare för Anki.

Ska inte berätta hur det slutar, men det känns som om jag har läst det förut. Extremt lättläst bok, speciellt med tanke på att jag läste ut den på några timmar. Gulligt slut med viss överraskning, men ändå inte. Det står på utsidan att det är en "feelgood historia med värme och humor", och visst, det stämmer till viss del. Men jag kommer att ha glömt bort den om inte allt för många dagar. Den gav mig inte speciellt mycket, med andra ord. Lite besviken eftersom jag tyckte så mycket om Emma Hamberg.

Kom precis på att historien på ett sätt påminner om den i "Jenny S" av Denise Rudberg. Vanlig tjej lämnar otrogen kille och försöker hitta sig själv. Men tänk att man kan skriva denna så gamla historia på så olika sätt! Efter "Jenny S" så kastade jag mig över de andra två fristående delarna som Denise Rudberg har skrivit och njöt av varje sekund. Nu känner jag mer att jag kanske borde läsa den andra boken ("Brunstkalendern") av Emma Hamberg som jag har och som står här i bokhyllan så att jag på något sätt har det gjort.....tja, får väl fundera lite på det. Det var liksom inte det att den var dålig, jag ville ju veta hur det skulle gå för Anki. Men det var på något sätt så förutsägbart och utan finess.

Så, detta är inte en bok jag rekommenderar faktiskt. Och om ni ändå vill läsa den, testa den på stranden en varm sommardag. Då kan den kanske funkar lite bättre. Inte dålig, men som sagt inte så där jätte-bra heller.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Brunstkalendern tyckte jag var jättebra, även Jenny Sgillade jag, men häromsistens läste jag någon av de andra (den om Jenny S:s chefs fru, om du vet vilken jag menar då :-), Åse kanske?)och den tyckte jag inte alls var lika bra utan bara ytlig och flamsig.

God fortsättning på det nya året!
Kram
Maria

Jennica... sa...

Hej Maria, vad kul att höra av dig!

Jag gillade faktiskt alla D.R's böcker (Jenny S, Matilde och Åse). Det var nog Matilde du menade.

Då kanske jag ska ge mig på Brunstkalendern ändå. Som sagt gillade jag inte Mossvikenfruar så värst. Eller jo, det var en söt historia, men inte så mycket mer.

Hoppas att ni har det bra!
KRAM!