Har börjat läsa boken "Konsten att vara kreativ. En vandring genom livet" av Julia Cameron.
Den är upplagd som en kurs i 12 delar, där varje del är ett kapitel som ska genomföras under en vecka.
Ett kapitel (en kursdel) är upplagd med text man ska läsa samt övningar som man ska göra. Det finns också tre "verktyg" som man ska arbeta med under hela tiden. Dessa verktyg är morgonsidorna, konstnärsträffar och promenader.
Morgonsidorna innebär att man varje morgon ska skriva tre sidor för hand, där man typ skriver av sig saker som man tänker på eller bekymrar sig för. Tanken är att man ska frigöra tankarna från sådant som stör och påverkar en negativt. Man ska "skriva av sig", så att man kan komma på lösningar på sina problem eller bara få dem ur systemet. Detta är något som jag gjorde ofta förr, inte varje morgon precis, men när det behövdes. Kom precis på att bloggen på ett sätt är en sådan kanal för mig.
Konstnärsträffarna innebär att man ska göra något inspirerande för sig själv varje vecka. Det behöver absolut inte vara märkvärdigt. Det kan vara att man går in i en butik man velat besöka, det kan vara en utflykt, det kan vara vad som helst bara man verkligen gör det i lugn och ro under en timme. Inget annat får störa, man ska inte känna sig stressad utan bara göra något för sig själv, något roligt och inspirerande.
Promenader är just promenader. Man ska ta minst en promenad per vecka och låta tankarna flöda.
Har bara läst inledningen än så länge. Vet inte om jag kommer att "gå" kursen eller om jag bara läser boken. Tanken är i alla fall att jag ska våga tänka tanken att jag är en kreativ person! Detta kan ju låta konstigt, men det är inte mindre sant. Jag har alltid velat vara en kreativ person, men har alltid tänkt att det är jag ju inte och så har jag stoppat mig där. Har alltid tänkt att "det kan inte jag". Såå dumt!!! Tänk så mycket jag har hindrat mig själv från att göra pga de dumma tankarna!
Jag beundrar kreativa människor. Det finns hur många som helst. Man kan ju vara kreativ på så många olika sätt. Christine är en av de mest kreativa personer jag känner och ibland så behöver man träffa på en sådan person, en person som lockar fram sidor hos en själv som man inte visste att man hade. Det är precis det som har hänt tror jag. Det tillsammans med underbara Jense som alltid pushar, peppar och stöttar. Det kan låta som en klyscha, men nu är jag nog mogen att våga tänka de där tankarna. Att jag faktiskt kan! Eller i alla fall kan lära mig det jag skulle vilja kunna. Det finns ju så mycket!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar