15 augusti 2011

Nästan vardag igen

Ja, nu börjar det bli riktig vardag igen! Jag har börjat jobba, tjuvstartade ju i torsdags, men det kändes verkligen på riktigt idag. Johanna började på dagis idag också, allt hade gått bra. De hade bara varit tre barn idag, så det var ju en riktig mysig mjukstart för henne. Jossan börjar skolan på onsdag och sedan är allt igång. Det ska också bli spännande, 5:e klass....ny lärare och säkert en massa nya läxor och rutiner.

Kom ut och sprang idag efter jobbet. Skönt att jag lyckades få till det, tack vare snäll sambo. Det är inte lätt att få ihop vardagslogistiken. Det är nu det gäller att hålla i träningen, det är nu som jag brukar 'tappa'. Dels för att vädret blir sämre och det blir mörkare, men också för att det är svårt att få ihop logistiken med allas aktiviteter och önskemål. Sedan vill man ju gärna hålla lite rutiner med middag, läxläsning och sänggående också.

På tal om träning. Jag var och hejade på min syster i lördags som sprang Malmö halvmarathon! Jag blev så imponerad av henne, första gången hon sprang så långt och klarade det galant och på en bra tid dessutom. Jag stod ganska länge och tittade på alla som sprang förbi, jag stod en bit innan upploppet och såg de som kom först och sedan många många som kom efter. De som kommer allra först känns nästan omänskliga! De springer så snabbt fastän de sprungit 2 mil och de ser nästan oberörda ut. Men sedan blev jag så himla inspirerad (och imponerad) när jag såg alla 'vanliga' människor som också sprang, det kanske finns hopp även för mig! :)

Men stort GRATTIS till min kämpe till lillasyster som tog sig runt sin första halvmara på en lysande tid!


3 kommentarer:

Johanna Stålros sa...

hej vännen, snart så slår din räknare om till 50000- underbar siffra, och den kommer nog att ticka på lite fortare nu har jag en känsla;) har du sett min utmaning;) Kram och hälsa systra di`

Kim sa...

Tack tack Ackis! Men du tränar på bra nu, storform inför iformloppet! :-)

TIDSOPTIMISTEN sa...

Oj vad duktigt hon är din syster och du med som var ute och kämpade igår. Jag kommer nog aldrig att klara såna där terror-lopp - får nog nöja mig med mina hederliga motionsrundor på egen hand ;)

Kram F