När jag kommer in på hennes rum så står hon där mitt på golvet.....och ser lite förvirrad ut....
Josefine: "Vad är klockan?"
Jag: "Den är ungefär tio på kvällen...."
Josefine: "Men vad är klockan?" (lite irriterad nu....)
Jag: "Den är ungefär tio på kvällen gumman, ska du klättra upp och lägga dig igen...?"
Josefine: stampar med foten och är helt plötsligt jätte-irriterad.....
Josefine: "Jag är öppen....och du är öppen mamma!"
Jag: "Är vi öppna...?!" (lite konfunderad....)
Josefine: "Åhhh (väldigt irriterad).....jaaaa!!"
Jag: kramade henne ordentligt....la henne i min famn.....
Jag: "Klättra nu upp och lägg dig hjärtat."
Och så klättrade hon upp och somnade på studs......
Vad rör sig där inne i det lilla huvudet egentligen...."öppen"?!?! :)
2 kommentarer:
Hihihi, det där sömngångeriet verkar ligga i släkten... men då slutar det också när hon blir lite äldre. :)
Jo, det gör väl det! :)
Skicka en kommentar